För 3 år sen fick jag ett av de värsta samtalen i mitt liv .. Min älskade kusin fanns ej mer :'(
Vi växte upp som syskon eftersom våra föräldrar samarbetade och hjälpte varandra.. Var ett plus att vi även bodde på gårdarna brevid varandra..
Vid ett tillfälle när jag var liten försökte jag förneka att han var min kusin för att han tyckte väldigt bra om mig.. :) i dag e jag lite hedrad av det..
Saknar dig varje dag Niclas , och jag har alltid sett dig och Camilla som mina extra syskon <3
Du kommer att fattas innom mig tills vi ses i nagiala <3
Kram kram